
Från att ha varit en hemmasydd, pentad och lite töntig smålandsbrud (eh... agent 006, någon) var hon nu en riktig snoffsing. Med ett snett leende och en sorts "äsch, det bjuder jag på"-attityd. En kvinna som uppenbarligen trivdes alldeles fantastiskt bra i sitt eget skinn.
Sen ska jag ska väl inte sticka under stol med att låten och koreografin kring mikrofonstativet också gjorde sitt till. Jag menar kolla bara! Hej puma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar